.

tisdag 9 februari 2016

Lucky Jackson-broderi igen


Jag har provat på ett Lucky Jackson-inspirerat broderi igen. Den här gången gjorde jag motivet lite större och lät applikationen skilja sig lite mer från bakgrundstyget. Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker om dem. Det lutar åt att det är lite för pilligt. Den här gången lyckades jag vända jackan bak och fram vilket resulterade i att min dotter blev en passgångare. Väldigt irriterande när man väl sett det. Nåja, jag är på gång med ett till broderi i samma stil så jag har inte gett upp än. 


Angående ramar till broderier - jag har alltid tyckt att de trärena med en skruv är så snygga men har oftast använt platsramar som jag brukar plocka upp på loppisar. Nu har jag skaffat några av de snyggare och jag tycker de passar bra när man väl hänger upp broderierna. När man sitter och syr är dock plastramarna överlägsna för de håller tyget på plats suveränt. Plasten liksom suger fast tyget på ett sätt som träet inte gör. Men för upphängning håller jag mig nog till träramarna.

Vill du se hur man gör på baksidan för att montera sitt broderi i en ram kan du titta här. Det är väldigt enkelt, man bara snör ihop det hela med en tråd och gör en knut. Det finns säkert mer extravaganta sätt att arbeta med baksidan, men jag är inte den som lägger energi på det som inte syns.

10 kommentarer:

  1. Tycker det ser ut som att hon tar ett steg framåt för att kika på vad som finns bakom nästa buske. Inget passgångeri alltså :)

    SvaraRadera
  2. Jätteläcker!! Nä, håller med Henni här ovan! Det ser verkligen ut som om hon ska kika runt hörnet, alt att hon drar med vänster hand mot buskar, högt gräs, ett staket eller dylikt, medan hon går.

    SvaraRadera
  3. Jättefint! Vad spännande det blev med det mönstrade tyget som bakgrund!
    Jag är helt enig med dig om att det inte är så noga med baksidan av ett broderi. För en gångs skull är det faktiskt utsidan (framsidan) som räknas! =)

    SvaraRadera
  4. Jag är verkligen kär i den här stilen. Och tänk vad häftigt det vore som illustrationer... :-)

    Snyggt kombinerat med tyg och bild.

    SvaraRadera
  5. Så gulliga ni är som får mig att se passgångaren med nya ögon! Nu kommer jag alltid att tänka på bilden på ett mer positivt sätt.

    SvaraRadera
  6. Åh vad sött! Jättefint!
    Tack för dina ord. Min syster hade kämpat med bröstcancer i två år, på tisdagen var hon på koll och den hade inte kommit tillbaka. På onsdagen hittade hennes man henne helt livlös. De fick igång hjärtat igen men hon vaknade aldrig mer upp. Låg i respirator i två dagar innan hon somnade in 11 september i höstas. Hela hösten har varit en mardröm och jag har jobbat väldigt lite, har egen firma så har helt enkelt struntat i att jobba när jag inte orkat. Nu börjar jag komma igång lite, men vissa dagar är extra tunga. Hon var bara 49 år, alldeles för ung. Men kroppen sa ifrån efter alla tuffa behandlingar.
    Ge din syster en extra kram när du träffar henne! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar som verkligen berörde mig. Jag får ta fasta på ditt råd.

      Radera
  7. Wow! Vad duktig du är! Tavlan ser proffsig ut. Ett pilligt jobb, det låter mer o mer som denna teknik passar mig. jag som älskar pilliga saker.

    SvaraRadera
  8. "min dotter blev en passgångare" - ohyggligt rolig formulering tycker jag, och inte stör jag mig på att hon går med bestämda steg, det ser snarare lekfullt ut.
    Jag är oerhört förtjust i dessa dina broderier och hoppas du hittar en storlek som är kul utan att det känns för pilligt! Fint monterad i sybågen också. Jag föredrar trä - trycker tvärt om att det är plasten som håller dåligt på plats! Men det ska vara gamla, loppisfyndade bågar inte såna som den du länkade. Har provat en sån och den var helkass. Jag vet inte om det beror på träslaget eller konstruktionen men nånstans sparar nyare modeller in på utgifterna och det blir inget bra. Den du har på bilden verkar mer riktig!

    Ps, skit i baksidan! ;)

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en kommentar. Den värmer!